Jag springer och springer, sen tittar jag bakåt där är dom ”De svarta ryttarna”. Sen faller jag det blir mörkt och så hör jag hästhovar klappandes mot… mot sten. Men marken under mig var gräs. Jag kände på väggarna dom var… var av sten. Men dom kan väll inte rida ner för väggarna. Nu är dom när. Sen…

Jag vaknar och kollar på klockan 20:00. Hur länge sov jag egentligen? Jag kollar telefonsvararen två meddelanden.

Pip, Hej det är Carol jag undrar bara om du vill med ut och äta imorgon.

Hmm får ringa upp henne senare.

Pip, Du verkar sova gått på den grå soffan i ditt vardagsrum. Haha.

De.. de.. det är han, den mörka rösten. Hur kan han veta att jag har en grå soffa? Hur kan han veta att jag sover? Men framför allt hur kan han veta att jag sover på den grå soffan nu?

Jag tar upp telefonen och ringer Carol. Men då knakar det på dörren. Jag går och öppnar, ingen där.

Jag går tillbaka in och tar upp telefonen igen.

Nu knakar det på dörren igen. Ingen där.

Jag går in och ringer Carol.

Först ett tut sen två sen tre, fyr och fem sen svara hon.

-Hej, det är Carol Sanloss.

- Hej det är Lisa.

-Hej Lisa, hur är det?

-Bra, kan du komma över lite senare.

-Vist ses då. Hej då.

-Ok, ses då. Hej då